Nu vill Selma varken sova eller äta riktigt. Man är så slut så man vill gråta med Selma när hon gråter. Hon har blivit supermammig och vägrar nu sova själv också. Vaknar flera gånger per natt för att kolla så jag är kvar. Seperationsångest. 

Jag är tröttare än vanligt och har pms utan dess like. Aldrig varit med om sån smärta och humörsvängningar. Andra dagen var magen stor som om jag vore gravid och jag kunde knappt ha på mig ett vanligt linne för det gjorde så ont.. 

Aja, det är bättre nu iaf. 

Idag ska vi upp till Jespers pappa som fyller 50 år. Eller jag och Selma följer med om hon sover bra nu innan vi åker dit. Annars stannar vi hemma. Nu när hon är dålig å allt... Vill inte bråka med henne i onödan. 

Jag tänkte sova 1 timme nu så jag inte är helt borta när vi ska dit, haha. 

Gör en update Senare ;)